medborgaren logga

 

Anteckningar Prolog Arkiv 2012 Arkiv 2011 Arkiv 2010 Arkiv 2009

 

 

 

 

 

 

 

       

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tis 10 aug 2010

 

Rädda Båven? Eller flera strandtomter? Det är frågan!

Vems ärenden går Jerry Persson?

 

Under våren har Jerry Persson, anställd av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, arbetat med att förbereda en projektidé som ska ligga till grund för en ansökan till Leader Inlandet och Leader kustlinjen.

 

 

Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund

 

 

Vi ser helst att allemansrätten begränsas, hälsar storbonnläppen och kommunalrådet i opposition, Björn Zetterqvist. Jag gillar inte dom där jävla kanotisterna som åker på mitt vatten.

 

 

Kan det ligga en hund begraven vid dammluckorna i Sibro?

 

 

Ja, inte vet Medborgarn inte men man kan ju alltid undersöka saken.

 

Fråga nån som vet varför det normala är onormalt till exempel.

 

 

Man kan kanske inte begära att alla ska ha känselspröt in i Sweco, det där företaget som projekterar dammar och björn zetterqvist 5håller på med sjöregleringar och sånt. Medborgarns känselspröt i Sweco har berättat att Sweco brukar ha problem med Bonnläpparna. Bonnläpparna vill ju normalt ha låga vattennivåer på sommarn för att inte skita ner traktorhjulen.

 

För trettio år sedan jobbade Medborgarn med uppdrag från J&W:s lokalkontor i Nyköping. Min kontaktman på kontoret var eldsjälen för laxfisket i Nyköpingsån. Mycket laxfiskesnack blev det. Tiderna var goda. Stora laxar och öringar fångades.

 

För tio år sedan började laxfisket bli på dekis

Efter några år med vikande resultat blev så 2003 en katastrof, rapporterar branschtidningen Fiske för alla. Den lokala arrangören hade också otur med svårbemästrad is när det var premiärdags och nästan torrläggning under hösten. Något måste alltså göras. Vattentillgången mhans erik erikssonåste säkras.

 

Vi kan nog sänka Båvens vattennivå några pinnhål säger Flens översktsplanmeister och Nyköpingsbo tillika storfiskare med favoriterna lax och öring.

 

Fan, Flensborna får väl dricka mer pilsner avslutar Hans-Erik Eriksson och Lotta Edberg instämmer. bo aläng

 

 

Det här hanterar vi i skymt och hemlighet som vi brukar tycker Aläng. Nej, det är inget fel på bilden, jag är alltid så här skum.

 

 

Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen för Nyköpingsåns vattenvårdsförbund onsdagen den 8 december 2004 kl 09 00-11 00 i Nämndhuset, Katrineholms kommun

Björn Clasinder

Närvarande styrelsemedlemmar och suppleanter:

Björn Claesson ordf, Håkan Lernefalk, miljöinspektör i Katrineholm, Karl-Erik Lardenäs, Rune Andersson, Bo-Gunnar Bengtsson och Jonas Pettersson.

 

Björn Claesson är den person som inte känner till några markundersökningar av Hästöområdet.

 

Björn Claesson ordf. tillika chef för BMR- Ulrika-Lernefalkkontoret i Flen där fru Ulrika Lernefalk var chef för miljökontoret och numera chef för BMR efter Björn Claesson som numera heter Björn Clasinder och har flyttat från Nyköping och blivit kommunchef i Åtvidaberg. Detta vid tidpunkten när vattentillgången i Nyköpingsån började bli på upphällningen.

 

Det är väl inte omöjligt att Ulrika och Håkan Lernefalk pratar råttinvasion och vattenreglering över frukostbordet.

 

Det vet väl alla att källfödena till Nyköpingsån kommer från Katrineholmshållet och Malmköpingshållet. Det överlägset mesta vattnet kommer till Nyköpings forsar från Båven. Hur skulle det se ut om man inte kunde paddla forsränning i Nyköping,

 

Att Sibro och Lidsjön ligger i Nyköpings kommun har väl alla förstått vid det här laget. Att Flens kommuns Nyköpingsmaffia dessutom inte är särskilt rädda om Båven är ställt utom allt tvivel.

 

mån 9 aug 2010

 

Farliga chefer talas det tyst om!

Psykopatiska chefer, lika farliga som charmiga!

 

Kommunstyrelsen beslutar anställa Björn Clasinder, Valdemarsvik, som kommunchef i Åtvidabergs kommun från och med 1 januari 2008.Image0002

 

 

Björn Clasinder lämnar omgående sitt uppdrag som kommunchef  i Åtvidabergs kommun måndagen den 9 mars 2009.  

 

 

Björn Clasinder, fd Claesson!

Fd chef för BMR-förvaltningen i Flen och en lögnare av stora mått!

 

Ulrika-Lernefalk

 

Lögnerna och förvanskningarna inom BMR efter Clasinder har övertagits av nuvarande chefen för BMR Ulrika Lernefalk, en dumstinta från Katrineholm.  Medborgarn tror nog att spaningen kommer att leda någonstans!

 

 

 

Hämmar utvecklingen i Sparreholm?

Mörkad information av de båda miljöcheferna! Är det fängelse för sånt?

 

 

Tidningsartikel i Ek


"Så länge de förorenade platserna inte är undersökta förhindras exploatering på områdena." Det hindrade inte förra kommunalrådet från att påbörja exploateringen av gammal sågverksmark inklusive mark för impregnering på Hästöområdet i Sparreholm.

 

Hälsorisk vid Holmens bruk - trots tidigare sanering.
Höga halter av arsenik och cancerframkallande ämnen finns ännu kvar på området där Holmens bruk impregnerade trä fram till branden 1972. Delar av området sanerades 1987 men enligt en färsk

lotta-finstorp3

riskbedömning måste ytterligare 1 400 ton förorenad jord schaktas bort.
Sweco Viak AB har på beställning av Flens kommun undersökt området i Sparreholm där träindustrier funnits sedan 1850-talet. I mer än 20 år, 1951-1972, bedrevs impregneringsverksamhet vid Holmens bruk.
Till en början gjorde man slipers för järnvägsbyggen, senare egna träprodukter. Impregneringsverket var av så kallad CCA-typ och man använde koppar, krom och arsenik i hanteringen.
Fram till 1984 ägdes och nyttjades industriområdet av Holmens bruk i Norrköping. Den följande och nuvarande markägaren är Dax Door.
Koppar, krom och arsenik
Gamla impregneringsanläggningar har undersökts på flera håll i landet och vid anläggningen vid Båvens strand i Sparreholm uppmättes som väntat förhöjda halter av de tre huvudingredienserna koppar, krom och arsenik.
1986 undersöktes speciellt marken runt de tankar där impregneringsvätskan blandades. Runt tankarna var föroreningshalterna av bland annat arsenik kraftigt förhöjda och 15 kubikmeter jord schaktades bort.
I höstas togs för första gången ett samlat grepp på föroreningsproblematiken. Ett 50 000 kvadratmeter stort område, varav 20 000 utgörs av vattenområden i Båven, undersöktes grundligt. Mark, grundvatten och byggnader har testats och resultatet är nedslående.
De nya grundvattenanalyserna visar vid ett provtagningsställe "allvarliga halter av bly och arsenik" och vid ett annat "mycket allvarliga tillstånd av arsenik".
Överskrider gränsvärden
Även på den plats som sanerades på 1980-talet har man uppmätt halter av cancerframkallande ämnen, arsenik och zink som överskrider fastställda gränsvärden.
Enligt Sweco Viak AB bedömning finns det hälsorisker för de människor som i dag arbetar på området och exponeras av damm innehållande arsenikpartiklar eller får direkt hudkontakt med arsenikförorenad jord. Man påtalar dock att föroreningarna till största del finns i de djupare markskikten. Spridningsrisken till yt- och grundvatten bedöms som liten till måttlig medan spridningsrisken för de cancerframkallande ämnen sägs vara liten.
Rådet man ger till Flens kommun är ta bort cirka 1 400 ton förorenad jord. Kostnaden är beräknad till 1,5 miljoner kronor.

Fotnot: Arsenikbaserade träskyddsmedel började användas på 1930-talet. Under åren 1900-1990 förbrukades 13 400 ton arsenik samt cirka 7 700 ton krom och koppar av den svenska träimpregneringsindustrin.

 

 

sön 8 aug 2010

 

För alla som undrar var SD växer!

Till er medborgare som behöver hjälp att välja! 

 

 

När Reinfeldt sträcker sig in mot mitten så åker skjortan upp där bak. Det blir bart ända ner till glipan mellan stjärthalvorna och där, precis där, växer Sverigedemokraterna.

 

Det kan vara tvärtom också. SD trivs säkert bättre i rumpan på Mona och Reinfeldt i rumpan på SD.

 

 

Det ekonomiska nollsummespelet!

 

Det "energiska" nollsummespelet tar vi en annan gång! Energin är oförstörbar nämligen! Pengar är också oförstörbara, ändrar bara form!

 

Energi - Handbok för vardagsekologi

Energi är evig och oförstörbar. Detta innebär att energi inte kan produceras eller konsumeras, bara ändra form. Normalt menar vi med energi något som ...

 

 

Det finns inga pengar i tillgångar om inte motsvarande skuld skapas. Så någons tillgångar kräver att andra sitter med motsvarande skuld. Det är ett nollsummespel vet ni. När Nisse köper ett hus av NIssa för 1 miljon kr skapas dessa från ingenting av banken. Nisses skuld motsvarar exakt Nissas tillgång. Om Nissa gifter sig med Nisse och betalar av Nisses skuld slutar pengarna existera. Alla pengar skapas så.

Slutsats: Någon måste vara fattig och bära skulderna för att någon annan ska vara rik i bankirernas system. Det behöver inte vara så. Pengar behöver inte skapas genom att bankerna skuldbinder människor och tar ränta för detta "besvär".

 

 

stefan palm

Är han en ny Kamprad, Stefan Palm?

Eller är han bara en jävel på att få kommunalråden att skita i byxorna? Nåja, det är ju inte Palms fel att kommunalråden är lättlurade! 

 

Är pengar oförstörbara? Medborgarn tror det! Dom kan i alla fall flyttas från Flen till Gällstad!

 

 

Några spinoffeffekter har vi inte sett än va, pastor Berglöv! Och näringslivschefen Ingrid Gustavsson har semester året runt ryktas det på stan. Är det riktigt, pastorn?

 

 

 

Var i helvitte är opinionsbildarna?

Dom skiter högaktningsfullt i pastor Berglöv och storbonden Zetterqvist!

 

 

Opinionsbildarna är kommunens vägledare och inspirationskälla. Det kan vara enskilda medborgare, organisationer, media, enskilda politiker och löskefolk i största allmänhet.

 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.

 

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan.

 

Inget kan verkställas och förvaltas i kommunen utan att fullmäktige har kännedom om saken. Dessvärre kan beslutanderätten deligeras lite "hur som helst" och det gör fullmäktige gärna med slöfockar och pensionärer i presidiet. Vem vill ha det jobbigt på gamla dar. Så har det varit i Flen och så är det också i dag.

 

 

 

lör 7 aug 2010

 

 

 

Censur av kommunen och censur av kommunens lakejer!

Ett brev från för länge sedan!

 

 

Medborgarns svar till medieskuggorna när censuren slog till!

 

Ni sitter i Eskilstuna och saknar lokal kunskap om Flen. Om personer, som sen många år, argumenterat för att riva Skjortan och samma personer blir huvudansvariga, projektledare och arkitekt m.fl. för Skjortans nya användning och dessa frångår politikernas intentioner och presenterar ett förslag som blir mångfalt dyrare än vad politikerna tänkt sig så är det en provokation mot både politikerna och medborgarna. Att "leken" med Skjortan syftar till att få projektet att framstå som orimligt dyrt är uppenbart.

 

Skjortan som medborgarprojekt har smutskastats och baktalats av framför allt förvaltarna och högerextremisterna, det vill säga de frireligiösa krafter som föredrar kyrkorummen där Gud Fader råder. Samma personer är skräckslagna inför tanken att "vanliga" människor skall kunna påverka utvecklingen i kommunen utifrån ett gemensamt sekulärt medborgarrum. Medieskuggorna såväl i E-tuna som i Flen  har valt att stödja falangen som vill riva Skjortan. Detta är oerhört provocerande åtminstone för Medborgarn. Det är lätt att i arkiven hitta uttryck som belägger medias föraktfulla politiska hållning inför det jag vill kalla "Medborgarhuset".

 

För att maktetablissemanget ska kunna behålla sitt åsiktsmonopol måste människor särbehandlas, barn för sig, åldringar för sig, sjuka för sig, buset för sig osv. Så speglar också ni "verkligheten". Var finns alla vanliga människor med åsikter och vilja att förnya samhället och utan korrupta knytningar till maktens korridorer. Dom finns inte enligt er. Jo, jag finns, en vanlig medelsvenne som upptäckt en roande fritidssysselsättning.
 
Helgade varde alla snedseglande medieskuggor. Tala alltid sanning sa mina föräldrar. Vad sa era?
mvh medborgarreportern mitt i den bigotta Sörmländska gemenskapen.

 

 

 

fre 6 aug 2010

 

En löjligt övermäktig uppgift? 

Att inte ens försöka förstå tilltalar medborgarna mitt i Sörmland! Skyll er sjäva, svinpälsar!

 

 

Kanske kommer ni ihåg hur det började när Medborgarn drabbades av Flens korruptionsmentalitet. Liksom Tage Danielsson, som inte stod ut med hur samhället utvecklades, skrev Medborgarn veckobrev. Medborgarn skrev till Lotta Finstorp. Danielsson skrev ju i sin förtvivlan veckobrev till Olof Palme under sin sista tid, som ni kanske minns. Inga jämförelser i övrigt. Danielssons samtal med Palme var sannolikt på elitnivå medan Medborgarns försök till samtal med Lotta Finstorp tillhörde gärdsgårdsserien.

 

Medborgarns tioåriga bandybekantskap med tillförodnade ekonomichefen i Flen, som han titulerades under hösten 2004, och hans självmord innan jul besannade Medborgarns onda aningar om att det inte stod rätt till i kommunen. Rikses avskedsord i media efter nyår bekräftade bilden. Medborgarn intensifierade utfrågningarna av kommunen via Famn under ett år som avlöstes av denna webbsida. Famn kommer kanske åter att aktiveras som en virtuell mötesplats på nätet när Flenarna är mogna för  detta.

Medborgarn gjorde en liten programförklaring som väl fortfarande kan gälla.

 

programförklaring

 

Medborgarns ambition från början var att kartlägga och försöka förstå det organiserade närsamhället.

Och det är väl det Medborgarn alltjämt håller på med.

 

ritningsförteckning

 

Ritningsförteckning skulle visa upplägget. Och sen en allmän röra av förstahandsintryck och spontana anteckningar som får kallas översikt.

 

 

översikt

 

Och sen en titt på de tre byråkratnivåerna 

 

 

byråkratnivåerna 

 

Den nationella nivån, regering och riksdag

Den regionala nivån, länsstyrelse och landsting

Den lokala nivån, kommunen

 

 

 

 

tors 5 aug 2010

 

Demokratiska beslut i fullmäktige?

Nej naturligtvis inte, såna fattas aldrig av politiska församlingar, åtmintone inte på lokal, kommunal nivå!sven-gunnar-johansson 

 

Jag lånar vokabulären från kommunernas egen pensionerade stjärnreporter Sven-Gunnar på Dagens Samhälle. Efter mångåriga studieresor till svenska fullmäktigesalar förefaller han säker på sin sak.

 

Demokrati i måttliga små doser.

 

"Makten hos kommuner och landsting ska ligga hos de folkvalda, det vill säga fullmäktige. Det säger ingen officiellt emot men den som skrapar på fasaden av demokratiskt patos finner snart ett besvärande stort gap mellan ideal och verklighet."

 

Vari ligger det odemokratiska? I Folket sas det i en artikel.

"Robert Nordgren ansåg dock att beslutsunderlaget hade vissa brister, och att tiden för att ta ställning till det varit lite för kort."

Det är att slå huvudet på spiken. Politikerna har ju vanligtvis i bästa fall ett beslutsunderlag att förhålla sig till. Där ligger roten till det odemokratiska eftersom beslutsunderlaget alltid är vinklat, manipulerat, förljuget, präglat av okunnig amatörism, oskicklighet och efterbliven yrkeskunskap.

 

Storhetsvansinnet, eller megalomanin, i psykiatrin ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person eller ett kollektiv har en starkt överdriven uppfattning, och ofta helt falsk bild, om sig själv och sin roll, byggs sannolikt upp utifrån ett dåligt självförtroende, en förtryckt och underordnad livssituation som kräver en odemokratisk förändring.

 

Såna häringa megalomanina satsningar som det förväntat räddande överskottslagret är förstås ett idesamarbete mellan förvaltarna och yrkespolitikerna. Förvaltarnas entusiasm grundar sig självklart på Parkinsons lag å pastor Berglöv å hans yrkespolitiska pensionärs- och släktingkollegor vill göra desperata avtryck i världshistorien. Vad blev det bestående resultatet av Lotta Finstorps och Thomas Rikses tid som megalomanianer? Fan vet.

 

Tillbaka till politikernas beslutsunderlag. Hade politikerna beslutat att bygga hallen i Malmköping om dom vetat att hallen skulle kosta tre gånger så mycket som Bo Aläng sa från början. Inte fullmäktige men sannolikt yrkespolitikerna i utskott och styrelse. Det är viktigt att sätta bollen i rörelse. Att pengarna inte räcker till är väl skit samma, låt det regna in i GB-hallen å PW-skolan tills vidare. Hade fullfäktige sagt ja till överskottslagret om dom vetat att ombyggnaden kommer att kosta sextio miljoner eller nittio miljoner.

 

Förstår ni vad jag vill säga, det är inte demokrati om politikerna tvingas fattas beslut utifrån ett felaktigt och friserat beslutsunderlag. Alla stolligheter, utredningar, skisser, fördjupningar, kostnadskalkyler sker i Parkinsons namn och anda. Det gäller att skapa jobb åt förvaltare å yrkespolitiker.

Att tanken på en ombyggnation av Stenhammarskolan och "rivning" av Löten å Nybble var ett stolleprojekt som enbart var till för Jävergren å Bo Aläng förstår vi alla, eller gör ni inte det?

 

 

 

ons 4 aug 2010

 

Mer om Skjortan kanske.

Artiklarna nedan är utdrag från Folket

 


2003-05-08 Föreningar vill träna i Skjortan 
Redan nu står det klart att de fyra föreningarnas behov av träningstider överstiger tilldelningen. Kravet är 47 timmar i veckan och det ska jämföras med de 33,5 timmar som står till buds.

Innebandy på kvällarna
Just nu står stora delar av lokalerna i Skjortan tomma. Det spelades teater här för en tid sedan, men just nu är det ödsligt och nedsläckt.
Ytorna i den största lokalen räcker mycket väl för till exempel innebandy, anser föreningarna.

2004-04-17  Skälet är att vi inte tycker att rivning är den första åtgärden som bör göras. Vi borde i alla fall pröva om det går att finna ett annat användningsområde.
Det har varit många diskussioner kring gamla skjortfabrikens existens. Senast föreslog tekniska förvaltningen att byggnaden rivs, men nu har alltså kommunstyrelsen skickat ärendet på återremiss.


2005-05-17 Arbetsgrupp tittar på "Skjortans" framtid 
Ett par månaders respit som ska ge en nytillsatt arbetsgrupp chansen att undersöka om gamla skjortfabriken i Flen kan göras om till allaktivitetshus, vilket många föreningar vill.

Det blev resultatet av förra veckans inspirationsmöte om skjortas framtid som socialdemokraterna och vänsterpartiet i Flens kommun ordnade. Lotta Finstorp, moderat kommunalråd i färgfemman, är dock säker på sin sak;
Skjortan ska rivas för att ge plats åt en idrottshall för bildningscentrum. Hallen behövs eftersom gymnasiet i fortsättningen ska satsa på idrottsklasser för basket och innebandy.
Men alla är inte övertygande om att kommunens planer håller, eller att ens sju miljoner kronor kommer att täcka alla kostnader.
Caroly Hidwegi i Flens innebandyförening anser att kommunen i stället ska satsa pengarna på skjortfarbiken, som kan anpassas för många olika ändamål, inte bara innebandy.
 

2005-06-10 Intresset lever för Skjortanfabriken 
Intresset för att förvandla den gamla Skjortanfabriken i Flen till ett allaktivitetshus lever vidare.

Efter seminariet om husets framtid i början av maj har flera föreningar fortsatt att träffas. Det gäller bland annat flera studieförbund, innebandyföreningen, fria kulturarbetare, PRO, Kultur i förening med flera. Även fritidsgårdarna i kommunen är engagerade i projektet. Kommunpolitikerna i Flen har tidigare sagt att huset ska rivas och ge plats till en idrottshall för Stenhammarskolan.
Men också att rivnings- och byggplanerna ska vila en tid för att ge alternativen en chans.
Just detta oroar många som jobbar med Skjortanhusets framtid.
Vi har kommit relativt långt när det gäller olika användningsområden och förslag till driftsformer, men vi behöver mer tid på oss för att kunna göra en seriös bedömning av ekonomin, säger Li Johansson i NBV.
Förhoppningen är alltså att kommunstyrelsen ska avvakta med beslut om Skjortans framtid.
Och man vill absolut ha besked i god tid om politikerna är på gång med någon form av beslut.
I samband med Fest i Flen kommer man att visa upp en modell över Skjortan och dess möjligheter

 

2005-11-26  Omdiskuterat hus kan kosta skjortan 
Folket kan i dag presentera utredningen om Skjortanhuset som diskuterades av politikerna i kommunfullmäktige i torsdags kväll.

Bakom siffrorna, som utgår från den verksamhet som gruppen för allaktivitetshus presenterat, står Arcado Byggkonsult i samverkan med tekniska kontoret.
Även om det i vissa delar handlar om överslagsberäkningar står det klart att Skjortan kommer att kosta skjortan. Eller närmare bestämt 14 miljoner kronor.
Enbart byggkostnaderna uppskattas till drygt 5,4 miljoner kronor. Till detta ska sedan läggas 1,2 miljoner kronor för vatten och avlopp, 1,8 miljoner kronor för ventilation, el för 900 000 kronor, samt fasad- och fänsterrenovering för 1,2 miljoner kronor.
Dessutom har konsulten tagit upp 600 000 kronor för utvändiga arbeten och 1,5 miljoner kronor för oförutsededa utgifter.
Enbart projekteringskostnaderna uppskattas till nästan 1,4 miljoner kronor.


17 okt 2006     Nytt förslag gör skjortfabrikens omvandling dubbelt så dyr 
 26 miljoner kronor är prislappen för att förvandla Skjortan till ett allaktivitetshus, uppskattar den projektgrupp som nu lagt fram ett förslag. Det är nästan dubbelt så mycket mot vad som föreslogs för ett år sedan. Förklaringen är en tillbyggnad av en ny bollhall.

I går lades ett nytt förslag till allaktivitetshus i den före detta skjortfabriken fram för Flens politiker. Ett första förslag kom för bara ett år sedan, då skulle det enligt tekniska förvaltningen kosta 14 miljoner kronor att göra huset användbart för bland annat föreningslivet.

 

Kaj Johansson blev spolad i slutändan av dom stora pojkarna. Han la sig platt för dom som bestämmer. Synd, för det var en bra utredning han var inblandad i tillsammans med föreningarna. Är man i desperat behov av politiska uppdrag för försörjningens skull är det nog dessvärre nödvändigt att hålla käft till och från. Vad säger samvetet Johansson. Inget, naturligtvis.

 

 

Hej

 

Jag har tagit del av din ritning på skjortan. Bra initiativ.

Jag hittar inte adressen till er hemsida, kan du skicka den. Jag vill gärna följa fortsättningen.

 

Jag bifogar föreningarna förstudie ang allaktivitetshus i skjortan.

 

Mvh / Kaj Johansson

 

 

Föreningarna i Flens förstudie.

 

 

 

 

tis 3 aug 2010

 

lotta finstorp 3

En ursäkt till Sparreholmarna vore väl på sin plats!

 

Du har lurat ett helt samhälle och använt miljoner av kommunens skattepengar till ett i det närmaste skrattretande projekt. Varför Finstorp?

 

Medborgarn ska försöka förklara allt eftersom! Det är inte ett friskt beteende du visat upp från och med din tid som kommunalråd i Flen.

 

Hästö har fått lägre prioritet 

 

 

Lotta Finstorp är inte Lotta Finstorp!

Hon är bara på låtsas, ett system i din dator!

 

Matrix som metafor

Matrix är ett datasystem som förser människornas medvetanden med en falsk värld, så att de inte ska bli varse att deras kroppar i verkligheten ligger orörliga i kuvöser och alstrar energi åt maskinerna.

 

Fysiskt och psykiskt begär driver allt levande. Men begären kan aldrig stillas, utan leder bara till större hunger. Först när vi inser detta kan vi vakna.

 

Vi lever i en Matrix

Redan 1844 sade den brittiske premiärministern Benjamin Disraeli att Världen styrs av helt andra personer än vad folk tror.

 

Medborgarn är som bekant inte troende inom ämnet "science fiction". Har inte heller sett filmerna. Men medge att det vore spännande om vi lever i en skenvärld, programerad av utomjordingar eller en artificiell intelligens. Tänk så många undringar som skulle få sin förklaring. Undringar om oss Mitt i Sörmland och annorstädes. En smygande tilltro till konspirationsteorierna börjar emellertid växa till sig i Medborgarns medvetande. Faen, vi måste nog vara felprogramerade! Det kan inte finnas någon annan förklaring. Snart är jag nog frälst gott folk!

 

 

 

mån 2 aug 2010

 

 

Med Sörmland Vatten och Avfall.

Blev det bättre vatten, vatten, vatten?

 

Sörmland Vatten

Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flen, Katrineholm och Vingåkers kommuner. Bolagets verksamhet startades upp under hösten 2008.

 

 

Avloppsvatten, Spillvatten

Svartvatten, gråvatten, BDT-vatten

 

Utsläpp av avloppsvatten är definierat som miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. I balkens mening är avloppsvatten;

Spillvatten eller annan flytande orenlighet

Vatten som använts för kylning

Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten)

Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.

 

Naturvårdsverkets författningssamling

Bräddning av avloppsvatten från ledningsnätet.

 

 

 

Avloppssystem

 

Avloppssystemen i Sverige ser ut på olika sätt, och man kan översiktligt skilja på tre typer av ledningssystem, uppbyggda under olika tidsperioder.

 

Kombinerat system

Här går spill-, dag- och dräneringsvatten i samma ledning. Bräddavlopp är en del av systemfunktionen. Fram till 1950-talet byggde man främst denna typ av system.

 

Duplikat system

Spill- och dagvatten avleds i olika avloppssystem. Dräneringsvattnet kan avledas till spill- eller

dagvattensystemet. Detta system har varit det förhärskande sedan mitten av 1950-talet.

 

Separat system

Spillvattnet avleds i ett eget avloppssystem. Dagvattnet hanteras lokalt eller avleds i diken.

Dräneringsvattnet kan avledas till spillvattenledningen eller i en egen dräneringsledning.

 

 

Dagvatten (regn- och smältvatten)

Kommuner uppmanar bilägare!

Var rädd om vårt vatten - tvätta inte bilen utomhus!

 

 

Det är för att ta hand om dagvatten som de gallerförsedda brunnarna i gatan finns. Men har du tänkt på vad som händer med vattnet efter att det runnit ner i hålet? Kanske har du funderat på det först om det inte har fungerat som det ska.

När vattnet runnit ner i brunnen leder vi det via rör eller diken till närmaste mottagare (så kallad recipient), vilket kan vara en bäck eller en å. I de flesta fall renas inte vattnet innan det når recipienten, utan det leds bara undan från områden där det kan orsaka problem och översvämningar.

Det är med andra ord mycket viktigt att inte orsaka föroreningar av dagvattnet. Tänk därför på att till exempel inte tvätta bilen på gatan eller garageuppfarten - de kemiska medel som används vid biltvätt förs då helt orenat vidare ut i naturen.

 

 

 

Dricksvatten i asbeströr i Flen!

När ska dom bytas ut, Sörmland Vatten?

 

 

 

Vi får vänta tills dom går sönder! Så länge dom är hela är dom fullständigt ofarliga, meddelar VA-chefen Lotta Edberg.

 

 

 

Arbetsmiljöverkets information om asbest

 

Var finns asbest? - Arbetsmiljöverket

 

Asbest - Livsmedelsverket

 

 

 

 

 

sön 1 aug 2010

 

Så farligt är det väl inte, säger han!

 

Sprutat har man ju gjort i alla tider, så det kan man ju fortsätta med! Eller hur LRF! 

 

SKONAD

Jordbruksverket tar inte helhetsgreppet i frågan om bidöden, menar Biodynamiska föreningen i ett pressutskick. Det verkliga hotet mot bina är det kraftigt kemikaliserade jordbruket och de moderna biodlingsmetoderna, hävdar...

 

 

"Vi har våra egna metoder mot bidöden"

 

 

 

Hemmagjorda metoder löser världsproblem!

Såna skönandar är vi Sörmlänningar!

 

Bidöden

 

De största odlingarna med GMO-bomull ligger i Kalifornien och där är bidöden så omfattande att mandelodlingen håller på att slås ut. ...

 

 

 

I Helgesta vid Gnesundsmasten ser vi inte längre några fiskgjusar.

Kanske är det liksom med bina att dom inte hittar hem eller så gillar dom inte doften av round up.

 

Ni vet att det finns ett miljöparti va! De gröna! Medborgarn undrar ibland vad dom gör om dagarna.

 

Träda eller Roundup 

Att lägga åkermark i träda innebär att man under ett år låter åkern "vila" från grödor. Denna vila kan pågå i flera år. När man är ute efter maximal mängd gröda, så går man hårt fram. Växtnäringen börjar helt enkelt tryta, och trädan ska då höja upp näringen genom vittring.

En annan anledning till träda är att man vill bekämpa ogräs. Istället för att då bara bespruta med herbicider, så kan man låta åkern gå i träda. Här finns två olika metoder, en så kallad svartträda där man med hjälp av harv och plog ser till att ingenting växer, och grönträda, där en utvald växt, som helt enkelt växer snabbare, tar över och ser till att ogräset hämmas.

En äldre form av träda är den s.k. lindan. (se detta ord)

Idag utgår EU-bidrag för grönträda om den sköts och används enligt vissa bestämmelser, vilket reglerar vad den inte får används till (exempelvis betesmark) eller hur den ska skötas. Det finns bl.a. krav på att växterna måste slås ett par gånger om året med mera.

 

 

Fortsättning

 

 

 

 

.